Jag ger upp hela mitt sociala liv, jag ger upp hela min sommar som varje sommar för att vara instängd på gymmet, för att planera och passa tider, för att äta rätt och inte råka äta mer än minimalt, för att i mina drömmar gå ner och sedan kunna ta tillbaka hela min sommar, hela mitt sociala liv. Men det går inte till så, efter åtta år av väntan på att börja visa mina resultat så har jag nog med kunskap för att med handen på hjärtat våga säga att det inte går till så.
Jag har inga resultat att visa upp, jag är lika ätstörd som alltid med samma kropp som alltid, när det förväntas av fördomar och okunskap att jag ska gå neråt och magra bort. Jag är så jävla trött på mina oskrivna regler som jag satte upp när jag gick från 12 till 13 år, jag är så jävla trött på att inte få möjligheten till att skaffa vänner, knyta kontakter, bygga relationer, vara delaktig i livet pga min äckliga ätstörning.