Försöker desperat gå ner mina kilon igen, det är det enda viktiga jag har att lägga fokus på i tillvaron, jag känner mig av någon oförklarlig anledning överdrivet stor, extra stor än vanligt på den här vikten och det irriterar mig. Men jag blundar hårt och försöker svälta bort det sista, drar mig undan tills utseendet känns rätt.
Måste åka till min avdelning varenda dag under hela veckan, för att få mina mediciner per dag och för att sitta och säga att ingenting av dem fungerar. Förtroendet till att ge mig recept att hämta ut kommer ta några veckor och jag orkar inte hur krångligt dom gör allting, vill bara ha mina mediciner i ett lager hemma. Måste fortsätta låtsas, spela teater, vara folk till lags.
Jag är också så himla avundsjuk på dom som kan se sin viktnedgång, se förändringar och bli nöja - hur ens?! Spelar ingen roll om jag går ner 10kg, det syns ingenstans, ser bara det som finns kvar att förändra/förbättra, ser bara det som fortfarande är fult och dåligt, ser fortfarande bara misslyckanden... Jag förstår, och du förstår, och jag är så jävla glad att jag har dig <3
SvaraRadera