dag 9

Nu har jag ett nytt problem; hjärtklappningen. Har alltid känt av en högre puls under reductil, men det har ändå varit lagom, hanterbart. Men igår kväll, på dag 8 (vad är det med denna jävla dag 8 liksom?) så kom hjärtklappningen helt utan förvarning, kändes som knivar som högg, som att någon kramade om hjärtat så hårt att luften ströps. Slagen var så intensiva att jag undrade hur det ens hann slå.

Hade inte sovit på två dagar heller, så kanske var därför. Idag mår jag sådär, själva förkylningen och illamåendet är hyfsat borta, men kroppen är helt ur funktion på alla andra plan. Att göra saker, förflytta mig, gå, stå, det är näst intill omöjligt för kroppen orkar inte. Som att hela huvudet är fullt av bomull, så jävla tankspridd, borta, avslappnad fast ändå spänd. Tänderna är förstörda och jag pressar ihop käkarna utan att märka det.

Jag hoppas verkligen det vänder snart, tycker alla symptom jag fått har känt som otur, brutal jävla otur, för jag jämför bara med alla som har felfria reductil- kurer och jag blir så bitter. Nu har jag ändå tagit mig igenom dom tre värsta dagarna jag upplevt (utan överdrift) så skulle något mer hända som får mig att avbryta så går jag sönder. Mitt huvud går sönder. Jag vill det här, jag vill inte avbryta.

Förresten, har hört många säga hur löjligt kåta dom blir på reductil och jag har verkligen bara varit helt asexuell under en lång period nu och inte fattat vad dom menar. Men satans jävlar vad kåt jag blev idag, det bara kryper i hela kroppen och det värsta är att jag rent fysiskt nog skulle kollapsa under sex.