2016-11-22

she likes a gentleman who knows when not to be gentle

Igår kväll fick jag min första lilla dos sömn - efter att ha varit vaken sedan fredagen - och jag hoppas att jag får sova bort livets ångest inatt också, sover gärna bort hela livet. Får skylla mig själv som slänger i mig 1g kola och tjo och sedan försöker landa på det med sibutramin, inte min mest genomtänkta idé, men vem bryr sig om pulsen när äs härjar på insidan och vill bli smal? Då måste sibutramin knapras, går inte att prioritera bort.

Genomlider allt, allt för "smal". Och ser aldrig något "smal". Men fortsätter genomlida allt ändå. Vet att ingenting någonsin kommer bli "smal" men fortsätter genomlida allt ändå. Genomlider hjärtslag i otakt, genomlider isolering, genomlider onödiga bråk och genomlider drogers alla biverkningar. Genomlider. För "smal". Enbart för "smal". "Smal" som aldrig dyker upp. Genomlider allt för ingenting. Genomlider livet för ingenting.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar