Har så mycket ångest för tillfället så det känns som jag ska brista inombords, som att någonting snart går i tusen bitar och river upp hela insidan. Jag måste hitta ett substitut, jag vill så gärna försvinna i mitt egna huvud. Jag klarar inte av den här brutala ångesten, vardaglig ångest är min verklighet, men den här dödsångesten är så himla, himla skadlig och påträngande.
Konstant gråtande, klarar inte av att vara själv för då inträffar hemska tankar, får ingen sömn och jag är rädd för natten, det finns inget sätt att undgå den tiden på dygnet och jag avskyr varje minut jag måste ligga vaken och bli påmind om hur jävla ensam jag är. Ensammast i världen.
Börjar bli trött på hur jag behandlar mig själv men är också helt maktlös inför att förändra det, är så trött på att förstöra för mig själv och verkligen göra så att allting misslyckas med flit, för att skit ska skit ha. Är så trött på att vara någons meningslösa ligg, samtidigt som jag äcklas om någon vill någonting annat. Trött, trött, trött.
allting du skriver känner jag igen mig i, du är så bra på att få fram sanningen i ord utan att de är inlindade i något slags jävla bomull. så naket språk (komplimang) obs cliche men sant. hoppas alltid att du ska må bättre. ge inte upp etc.
SvaraRaderaStyrkekramar!
SvaraRaderaFyfan vad jag känner igen mig i varenda ord. Så om det är till någon tröst är du inte ensam. Hoppas att vi båda snart hittar ett sätt att ta oss ur det här för fy faaan - såhär kommer jag inte leva länge till.
SvaraRadera