2013-03-17

välkommen till mitt liv

Föreställ dig att vakna med självhat och somna med självhat. Föreställ dig att bli så äcklad av din spegelbild att du gråter varje natt. Föreställ dig att aldrig, oavsett hur mycket du går ner, bli nöjd med din vikt. Föreställ dig att enbart äta för att inte väcka misstankar, för att orka träna tre timmar om dagen eller i samband med hets. Föreställ dig att se på mat som det mest motbjudande du vet. Föreställ dig att stoppa det i munnen och hata varje liten tugga, varje liten kalori som blir till fett på din redan allt för tjocka kropp.

Föreställ dig att aldrig kunna njuta av livet. Föreställ dig att aldrig någonsin kunna vara spontan. Föreställ dig att schemalägga hela din vardag, hela ditt liv in i minsta detalj. Föreställ dig att leva med en fobi för fetma. Föreställ dig att du i dina egna ögon alltid är ett levande exempel på fetma. Föreställ dig att aldrig kunna ha ett socialt liv för du hatar dig själv för mycket för att synas. Föreställ dig att aldrig kunna uppskatta en filmkväll, en krogrunda, en utflykt, en middag.

Föreställ dig att aldrig glädjas åt en godispåse. Föreställ dig att se på mat som det värsta du vet, som din fiende. Föreställ dig att aldrig njuta av en enda tugga. Föreställ dig att alltid duscha med stängda ögon. Föreställ dig att aldrig kunna äta ens en liten brödbit, för bröd triggar igång hetshjärnan. Föreställ dig att tappa kontrollen av något så litet. Föreställ dig att tillåten mat bara är frukt eller havregrynsgröt, allt annat leder till ångest.

Föreställ dig att plåga din kropp i flera veckor till att gå ner, för att sedan hetsa upp allt igen. Föreställ dig den skam som hets ger, vetskapen om att man saknar kontroll och sätter sig själv i samma onda cirkel om och om igen. Föreställ dig att ständigt jämföra dig själv med alla du ser. Föreställ dig att minsta lilla kommentar kan bryta ner dig totalt. Föreställ dig att aldrig våga synas, aldrig våga klä dig i kläder du gillar, aldrig våga bada, aldrig våga visa armar eller ben.

Föreställ dig att försöka dölja alla dessa känslor för omvärlden. Föreställ dig att hata dig själv så mycket att du tvingar dig själv till att regelbundet spy. Föreställ dig att du hatar dig själv så mycket att du tvingar dig till gymmet tre timmar om dagen, varje dag, för att förbränna minst -1200 kcal. Föreställ dig att du inte förtjänar att äta om du inte har tränat. Föreställ dig att svälta i flera dagar, för att sedan veta att du i slutändan kommer förstöra allt med en hets.

Föreställ dig att ha monster och röster i ditt huvud. Föreställ dig att ständigt falla för dessa röster. Föreställ dig att älska känslan av kontroll, men alltid tappa den. Föreställ dig att du förstör dina tarmar, dina tänder, din magsäck, ditt ansikte, din hy, dina händer, din hjärtrytm, dina organ, ditt hår. Föreställ dig att du bryr dig mer om siffrorna på vågen än din psykiska och fysiska hälsa. Föreställ dig att leva med bulimi alldeles ensam. Föreställ dig allt detta varje vaken minut. Föreställ dig allt detta i nio år.

1 kommentar:

  1. Ledsen att du mår så fruktansvärt dåligt. Det gör ont i hela mig att läsa. Jag hoppas du vågar ta steget, be om hjälp. Det finns hjälp att få, för dig med.

    Fram till dess att det kommer ljusare tider, försök härda ut. Kramar!

    SvaraRadera