Du kommer att förstå det. Du behöver stå ut lite till. Smärtan bleknar, du får distans, och du lär dig strunta i vissa saker. Du har ingen anledning att tro mig... men jag vågar lova. Livet ÄR värt att leva. Du är smart och vacker. Lite för smal kanske, men ärligt talat - vem bryr sig? Vilken arrogant jävla skitmänniska bedömer någon annan efter vikt? Om nån gör det så är dom inte värda att bry sig om. Bara lev, och väg vad du vill, ha vilken hårfärg du vill, klä dig hur du vill. Det löser sig. Det blir bättre. Att vara under 25 kan vara för jävligt, men det går över.
"bara lev" går ej med min hjärna. förstår inte vad det är som är så värt att leva för, vad syftet är. jobba? göra det du älskar? ha kul? resa? umgås? jaha ok, det är kul cirka en dag max och sen då? när du gjort det? fattar EJ. spelar ingen roll om livet skulle vara fyllt med bara bra saker för sedan kommer nästa dag och vad är det värda som ska hända då?
Jag vet e-x-a-k-t hur du känner i det avseendet. Och jag var alltid så förbannad på folk som sa "det blir bättre" och "livet är värt att leva". Det är svårt att förklara... jag har väl försökt innan också antar jag, tjatig som jag är.
Om du tänker på de grejerna som är kul "cirka max en dag" som du säger, så gissar jag att i ditt liv just nu så är det så långt mellan de där kul grejerna, och så mycket skit att stå ut med MELLAN grejerna, så att det känns ovärt. Rätt?
Det som kommer att hända när du kommer ur din värsta period i livet, som antagligen (förhoppningsvis) är ungefär nu, är att du hittar fler grejer som är kul, och det blir mindre och mindre skit mellan dem. Det, och att du lär dig att strunta i skiten - för den är sällan ens i närheten av så viktig som man tror när man är deprimerad och har dålig självkänsla.
Du vet ju om att du är sjuk, eller hur? Alltså, att du är typ knäpp ;-) Jag menar deprimerad, bipolär, ätstörd och allt sånt. Du ska inte lita på din hjärna när den säger att allt är skit, för hjärnan funkar inte riktigt som den borde!! (Du är väl "fucked up in the head" på ett sätt, men det är inget konstigt med det.)
Jag tror fortfarande att du behöver bara lite hjälp att backa några steg från dig själv, få distans, lära dig hur du fungerar och förstå varför din hjärna målar så vinklade bilder av verkligheten. Du behöver knappast ligga på psyk, men troligen prata med någon som kan hjälpa dig att förstå varifrån vissa av dina känslor kommer.
Jag vet att du hatar vården... Skulle du kunna tänka dig att gå till en privat psykolog/terapeut kanske?
privat har jag inte råd med att betala. annars hade jag redan gått hos en privat, där får man iallafall benzo, lyrica, eller annan effektiv medicin. inte hålla på och tramsa med atarax och theralen.
Hm, du är ju rolig :) Jag tänkte mer på en terapeut för samtal, snarare än en psykiatriker för medicinering. Du vet att droger/mediciner kommer aldrig att lösa dina problem, bara knuffa dem åt sidan ett tag. Nog för att det kan behövas ibland, men det får inte vara din långsiktiga plan att ordna kranar av olika slag - det håller ju inte. Men du kanske inte kan se nyttan av att bara gå och prata med någon?
Hur går det annars då, nu var det längesen du skrev nåt?
Du kommer att förstå det. Du behöver stå ut lite till. Smärtan bleknar, du får distans, och du lär dig strunta i vissa saker.
SvaraRaderaDu har ingen anledning att tro mig... men jag vågar lova. Livet ÄR värt att leva. Du är smart och vacker. Lite för smal kanske, men ärligt talat - vem bryr sig? Vilken arrogant jävla skitmänniska bedömer någon annan efter vikt? Om nån gör det så är dom inte värda att bry sig om.
Bara lev, och väg vad du vill, ha vilken hårfärg du vill, klä dig hur du vill. Det löser sig. Det blir bättre. Att vara under 25 kan vara för jävligt, men det går över.
Vägra gå under.
Kramar
/m
"bara lev" går ej med min hjärna. förstår inte vad det är som är så värt att leva för, vad syftet är. jobba? göra det du älskar? ha kul? resa? umgås? jaha ok, det är kul cirka en dag max och sen då? när du gjort det? fattar EJ. spelar ingen roll om livet skulle vara fyllt med bara bra saker för sedan kommer nästa dag och vad är det värda som ska hända då?
RaderaJag vet e-x-a-k-t hur du känner i det avseendet. Och jag var alltid så förbannad på folk som sa "det blir bättre" och "livet är värt att leva".
SvaraRaderaDet är svårt att förklara... jag har väl försökt innan också antar jag, tjatig som jag är.
Om du tänker på de grejerna som är kul "cirka max en dag" som du säger, så gissar jag att i ditt liv just nu så är det så långt mellan de där kul grejerna, och så mycket skit att stå ut med MELLAN grejerna, så att det känns ovärt. Rätt?
Det som kommer att hända när du kommer ur din värsta period i livet, som antagligen (förhoppningsvis) är ungefär nu, är att du hittar fler grejer som är kul, och det blir mindre och mindre skit mellan dem. Det, och att du lär dig att strunta i skiten - för den är sällan ens i närheten av så viktig som man tror när man är deprimerad och har dålig självkänsla.
Du vet ju om att du är sjuk, eller hur? Alltså, att du är typ knäpp ;-) Jag menar deprimerad, bipolär, ätstörd och allt sånt. Du ska inte lita på din hjärna när den säger att allt är skit, för hjärnan funkar inte riktigt som den borde!! (Du är väl "fucked up in the head" på ett sätt, men det är inget konstigt med det.)
Jag tror fortfarande att du behöver bara lite hjälp att backa några steg från dig själv, få distans, lära dig hur du fungerar och förstå varför din hjärna målar så vinklade bilder av verkligheten. Du behöver knappast ligga på psyk, men troligen prata med någon som kan hjälpa dig att förstå varifrån vissa av dina känslor kommer.
Jag vet att du hatar vården... Skulle du kunna tänka dig att gå till en privat psykolog/terapeut kanske?
Kramar
/m
privat har jag inte råd med att betala. annars hade jag redan gått hos en privat, där får man iallafall benzo, lyrica, eller annan effektiv medicin. inte hålla på och tramsa med atarax och theralen.
RaderaStyrkekram! <3<3<3
SvaraRaderaHm, du är ju rolig :) Jag tänkte mer på en terapeut för samtal, snarare än en psykiatriker för medicinering. Du vet att droger/mediciner kommer aldrig att lösa dina problem, bara knuffa dem åt sidan ett tag. Nog för att det kan behövas ibland, men det får inte vara din långsiktiga plan att ordna kranar av olika slag - det håller ju inte.
SvaraRaderaMen du kanske inte kan se nyttan av att bara gå och prata med någon?
Hur går det annars då, nu var det längesen du skrev nåt?
Kramar / m