2018-10-11

fuck it

Försökte hålla mig borta från benzo och, inte opiater helt i sig för det går ALDRIG att min kropp är utan opiater, men mängden alldeles för mycket opiater försökte jag också hålla mig borta ifrån, mest pga den anledningen att mina päron märker direkt när jag tagit heroin-besläktade läkemedel och också när jag tagit benzo. Aldrig att jag skulle försöka hålla mig borta ifrån mina två favoriter pga egen vilja.

Men tyvärr så märker dom DIREKT hur sjuuuukt galet påverkad jag är i mitt bemötande, det har dom iallafall sagt såhär i efterhand, vilket jag själv aldrig någonsin märker när jag väl är påverkad och mitt under mitt underbara rus.

Jag själv tycker aldrig att jag är ”som en helt annan person” (mina pärons åsikt) eller att det är en sån stor skillnad i mitt uppförande eller i mitt bemötandet mot folk/omgivningen?

När jag är ”påtänd” eller när jag har ”knarkat och är ”helt väck” som mina päron kallar det så är jag tydligen som en heeeelt främmande annan människa som man knappt känner igen medan jag tycker jag är precis likadan som vanligt, som den nyktra Therese liksom! Fast helt klart bättre än när jag är nykter för nyktra jag suger, erkänn man tycker så? På droger är jag jag men den bättre jag, jag blir bara Therese 2.0 och vem vill inte vara bättre än vad man vanligtvis är? Finns väl ingen som inte vill vara sin egen bättre version?

Erkänn man tycker det när man tagit något?! Man tycker ju inte precis att ”oh wow nu helt plötsligt blev jag jättekonstig från hur jag egentligen är!” när man svalt någon tablett eller snortat något? Sällan man hört någon ba ”oh nooooo! Jag önska verkligen jag inte var såhär påverkad nu utan att jag istället var mitt tråkiga vanliga nyktra jag som jag var innan, för det var ju såååå himla skoj och roligt och festligt jämfört med detta ruset jag får uppleva nu i en liten stund! Pls nooooooo! Snälla någon, ta mig tillbaka till mitt nyktra jag för det var bättre än detta rus, vara nykter är ju alltid så festligt och stimulerande!” Mmmm ye right, jag har aldrig hört någon ha den åsikten, har du det??? Låter ju som total bullshit

Anywayz, tillbaka till sms-poängen: jag har nu då verkligen verkligen försökt sköta mig, inte (aldrig) för min egen skull utan för min mammas skull. Med andra ord har jag försökt ”låtsas-sköta” mig eller ”fejk-sköta” mig för min familj, enbart för att dom ska tro att jag slutat med allt eller för att dom åtminstone ska tro att jag har en vilja till att sluta med allt eller kanske försöker sluta med allt.

Det har jag försökt få dom att tro - att jag kämpar med att göra en förändring/förbättring, vilket jag i ärlighetens namns verkligen INTE gör. Det är något jag endast säger till dig och något jag endast kan vara ärlig om mot dig. Bara dig! Det ska du veta betyder magiskt mycket för min del

För innerst inne vill jag AAAALDRIG sluta med allt gott (gott = knark/droger/substanser) som jag olagligt köper och dagligen intar i min kropp för det gör ju att jag ens existerar fortfarande?! Det gör ju att jag överhuvudtaget pallar vara kvar här på jorden så nej nej neeeeej, glöm och dröm att jag någonsin skulle VILJA medvetet och självmant sluta med det, usch nej!

Men min relation med min mamma har nu blivit såååååå mycket bättre sedan hon blivit lurad av mig och tror på att jag kämpar för friskhet och hon hjälper mig så mycket med allt nu bara för att hon litar på att jag kämpar för att förändra mig själv och bli mitt gamla friska jag igen. All den enorma hjälpen hon ger och all den varma glädje man ser henne utstråla när vi möts pga att hon inte möter en flöddrad heroinpåverkad zombie, allt det fina vill jag ju inte förlora IGEN.

Men bakom mina dumma lögner så försöker jag i hemlighet inte ens att bli ”frisk/fri” och faaaan nu bara kom skuldkänslorna vällandes över mig som en stor flodvåg för jag har gått på massa heroin-liknande läkemedel och substitut dagligen 24/7 och även massa amfetamin dagligen 24/7 för att ens palla ta mig igenom tex 2 ynka timmars stillasittande i skolan och sen direkt åka hem igen, för utan amfetamin eller något centralstimulerande ligger jag seriöst bara inlåst i min lägga som en fet flodhäst och gråter tills det blir översvämning i hela läggan + gallskriker av panikångest i flera timmar och jag kan inte ens ta mig upp ur sängen på flera dygn och tar även 0% kontakt med andra människor eller omvärlden.

Så jag MÅSTE ta massa amfetamin dagligen för att ens kunna komma ut ur huset och våga åka buss, våga ta ögonkontakt med kassörskan när jag är på ICA, våga/orka säga hej till folk i skolan osv. Asså när läraren har föreläsningar så vågar jag inte ens titta upp på den där stora vita tavlan lärare ritar på, vad heter den? Whiteboard va? Ah anywayz, jag HATAR och är livrädd för ögonkontakt med andra människor, klarar inte av det alls. Så jag sitter där på lektionen och stirrar rakt ner i det fula golvet i klassrummet haha. Och så kanske jag försöker titta upp pga tvingad till det

Therese

Asså omg jag skäms verkligen ihjäl. Försökte hålla mig borta från benzo och, inte opiater helt i sig för det går ALDRIG att min kropp är utan opiater, men mängden alldeles för mycket opiater försökte jag också hålla mig borta ifrån, mest pga den anledningen att mina päron märker direkt när jag tagit heroin-besläktade läkemedel och också när jag tagit benzo. Aldrig att jag skulle försöka hålla mig borta ifrån mina två favoriter pga egen vilja.

Men tyvärr så märker dom DIREKT hur sjuuuukt galet påverkad jag är i mitt bemötande, det har dom iallafall sagt såhär i efterhand, vilket jag själv aldrig någonsin märker när jag väl är påverkad och mitt under mitt underbara rus.

Jag själv tycker aldrig att jag är ”som en helt annan person” (mina pärons åsikt) eller att det är en sån stor skillnad i mitt uppförande eller i mitt bemötandet mot folk/omgivningen?

När jag är ”påtänd” eller när jag har ”knarkat och är ”helt väck” som mina päron kallar det så är jag tydligen som en heeeelt främmande annan människa som man knappt känner igen medan jag tycker jag är precis likadan som vanligt, som den nyktra Therese liksom! Fast helt klart bättre än när jag är nykter för nyktra jag suger, erkänn man tycker så? På droger är jag jag men den bättre jag, jag blir bara Therese 2.0 och vem vill inte vara bättre än vad man vanligtvis är? Finns väl ingen som inte vill vara sin egen bättre version?

Erkänn man tycker det när man tagit något?! Man tycker ju inte precis att ”oh wow nu helt plötsligt blev jag jättekonstig från hur jag egentligen är!” när man svalt någon tablett eller snortat något? Sällan man hört någon ba ”oh nooooo! Jag önska verkligen jag inte var såhär påverkad nu utan att jag istället var mitt tråkiga vanliga nyktra jag som jag var innan, för det var ju såååå himla skoj och roligt och festligt jämfört med detta ruset jag får uppleva nu i en liten stund! Pls nooooooo! Snälla någon, ta mig tillbaka till mitt nyktra jag för det var bättre än detta rus, vara nykter är ju alltid så festligt och stimulerande!” Mmmm ye right, jag har aldrig hört någon ha den åsikten, har du det??? Låter ju som total bullshit

Anywayz, tillbaka till sms-poängen: jag har nu då verkligen verkligen försökt sköta mig, inte (aldrig) för min egen skull utan för min mammas skull. Med andra ord har jag försökt ”låtsas-sköta” mig eller ”fejk-sköta” mig för min familj, enbart för att dom ska tro att jag slutat med allt eller för att dom åtminstone ska tro att jag har en vilja till att sluta med allt eller kanske försöker sluta med allt.

Det har jag försökt få dom att tro - att jag kämpar med att göra en förändring/förbättring, vilket jag i ärlighetens namns verkligen INTE gör. Det är något jag endast säger till dig och något jag endast kan vara ärlig om mot dig. Bara dig! Det ska du veta betyder magiskt mycket för min del

För innerst inne vill jag AAAALDRIG sluta med allt gott (gott = knark/droger/substanser) som jag olagligt köper och dagligen intar i min kropp för det gör ju att jag ens existerar fortfarande?! Det gör ju att jag överhuvudtaget pallar vara kvar här på jorden så nej nej neeeeej, glöm och dröm att jag någonsin skulle VILJA medvetet och självmant sluta med det, usch nej!

Men min relation med min mamma har nu blivit såååååå mycket bättre sedan hon blivit lurad av mig och tror på att jag kämpar för friskhet och hon hjälper mig så mycket med allt nu bara för att hon litar på att jag kämpar för att förändra mig själv och bli mitt gamla friska jag igen. All den enorma hjälpen hon ger och all den varma glädje man ser henne utstråla när vi möts pga att hon inte möter en flöddrad heroinpåverkad zombie, allt det fina vill jag ju inte förlora IGEN.

Men bakom mina dumma lögner så försöker jag i hemlighet inte ens att bli ”frisk/fri” och faaaan nu bara kom skuldkänslorna vällandes över mig som en stor flodvåg för jag har gått på massa heroin-liknande läkemedel och substitut dagligen 24/7 och även massa amfetamin dagligen 24/7 för att ens palla ta mig igenom tex 2 ynka timmars stillasittande i skolan och sen direkt åka hem igen, för utan amfetamin eller något centralstimulerande ligger jag seriöst bara inlåst i min lägga som en fet flodhäst och gråter tills det blir översvämning i hela läggan + gallskriker av panikångest i flera timmar och jag kan inte ens ta mig upp ur sängen på flera dygn och tar även 0% kontakt med andra människor eller omvärlden.

Så jag MÅSTE ta massa amfetamin dagligen för att ens kunna komma ut ur huset och våga åka buss, våga ta ögonkontakt med kassörskan när jag är på ICA, våga/orka säga hej till folk i skolan osv. Asså när läraren har föreläsningar så vågar jag inte ens titta upp på den där stora vita tavlan lärare ritar på, vad heter den? Whiteboard va? Ah anywayz, jag HATAR och är livrädd för ögonkontakt med andra människor, klarar inte av det alls. Så jag sitter där på lektionen och stirrar rakt ner i det fula golvet i klassrummet haha. Och så kanske jag försöker titta upp pga tvingad till det